Like a floating boat

Mitt i all sock-misär (okej, jag överdriver kanske lite) så fick jag för mig att börja städa lite bland alla stickor och annat smått och gott. För ett tag sedan virkade jag en stor väska/korg i Hoooked Zpagetti. 
I korgen förvarar jag alla stickor, stickset, tillbehör osv, och den har verkligen bringat ordning i mitt liv.

DOCK har mina virknålar inte fått en så bra behandling -dom ligger mest och skräpar i botten på väskan.
Som tur är fick jag över ett gäng metrar från Zpagettigarnet och idag tog jag fram virknål 12 och satte igång med ett litet etui, enkom för virknålarna.

Tanken är att jag syr in ett blixtlås för maximal funktion!

1,5 socka färdig. Eller ofärdig?

Mitt nya liv rullar på i väldans fart.
Mest av allt tar jobbet mycket energi och min nya, bästa kompis; det har blivit eftermiddagsluren det!

Därav finns det föga energi till både handarbete och blogg, och handarbetet går faktiskt i förtur. Bra det kanske, annars hade det inte blivit någon blogg... ;)

I vilket fall ville jag flika in såhär på torsdagskvällen, med en liten katastrof som skedde imorse..
Mitt senaste lilla "sidoprojekt" -ni vet det där projektet som är bra att ha mellan alla räta och släta varv på det "stora projektet". I alla fall, mitt sidoprojekt har varit ett par nya, finstickade sockor i Lana Grossas fina strumpgarn Meilenweit Fantasy i färgen 4856.

Den första sockan jag stickade blev en storlek för stor, så den donerade jag till mor och fars garnbutik som skyltexemplar. Lana Grossas strumpnystan innehåller 100 gram med hela 420 meter, och jag har tidigare fått ut 3 stycken strumpor på ett nystan.
-"Nemas problemas" tänker jag och börjar glatt sticka på ett par nya, i rätt storlek åt mig själv.
Strumpa no.1 blir färdig, sitter som en smäck på foten min och jag fortsätter med no2.
Imorse vaknar jag extra tidigt och känner för att sticka lite på min strumpa -hällappen börjar få rätt längd och snart ska jag sticka hälminskning och börja med kilen.

PLÖTSLIGT
dör jag lite långsamt inombords när jag, med ett varv kvar på "kilen" (gusset), helt plötsligt stickar utan att ha något garn kvar att sticka med.
Var tusan tog alla dom metrarna vägen som nyss var så många?!

BESVIKEN fick jag lägga ner strumpan och vänta på garnförstärkning (tur att jag vet en butik i Skåne som bara rååååkar ha Lanas garner...)
Men jag blir så jäkla lack alltså!
1) för att jag inte upptäckt att garnet faktiskt inte skulle räcka
och 2) för att jag inte "försäkerhetsskull"-vägt nystat efter det att första sockan var klar.

Så.
Nu sitter jag här, frustrerad av att ha 1,5 superfina sockor liggandes i min garnkorg. Oanvändbara, och med ett tappat sug från min sida att göra dom klara.

Plockar ilsket fram mitt broderi och tittar på ett avsnitt Say Yes to the Dress....

Det SVÅRA beslutet!

Sitter och finurlar på den senaste ångesten..

Medan mitt liv lite grann tar en ny vändning vad gäller jobb (till största del) så kommer även funderingarna på nästa projekt.
Kanske har jag berättat om att jag, sedan mönstertidningen släpptes, fullkomligt älskat denna modell på långärmad tröja av Leila Hafzi:

Jag har ett gäng nystan av Sandnes Alpakka Silke, tillräckligt många och mer för tröjan i min storlek, och dessutom har jag två olika färger. Jag tänker alltså en bredrandig (eller smalrandig, har inte bestämt mig där heller...) i färgerna naturvit och ljus turkos!

Den största eye-catchern på tröjan tycker jag är båtringningen. Riktigt smälter av hur snyggt det är!

MEN! Nu kommer det stora MENET!

När jag bläddrar lite extra i tidningen dyker denna upp, strax före min favvo-tröja:

Alltså, jag förstår inte riktigt hur jag egentligen kan tvivla. Med tanke på den direkta kärleken jag kände till den förra tröjan. Men det är något med denna som ser så himmelskt ut -den är en slappare tröja, hade nog varit skitsnygg i en tvåfärgad randning, den stora halsringningen som lite kaxigt bara finns där, ärmen som blir ASSNYGG lite slarvigt uppdragen, fallet i plagget..

Jag har problem..
Rent tekniskt sett kan jag ju sticka båda två, men det är något med mig och bara välja en sak, när jag hittar två jag tycker är fina. Jag vill lixom att det plagget jag väljer att sticka, ska få ha ensamrätten till min uppmärksamhet och mina stickor. Det ska få vara ensamt om att få bli ett delikat handarbete!

Åh! Vad sjutton ska jag göra? Vilken väljer jag?

Ett grått dammoln

En liten bloggpaus -något jag verkar ha behövt. Roligt är det dock att ni som besöker sidan här bara blir fler och fler!
Jag hoppas att ni ändå får ut lite av era besök...

Jag har fått en hel del stickat de senaste veckorna -men ändå känns det som att jag inte kommer någonstans! Livstykketröjen har nästan 2 ärmar kvar, och den har faktiskt legat lite på avigan på sistone. Istället har jag stickat klart en bebiskofta i Sandnes Lanett Babyull.

Mina himmelskt mjuka handledsdon är nu färdiga med alla trådar fästa -nu slipper jag frysa. Lagom till att solen och värmen tydligen ska återvända! (min typiska otur) Jag tror att jag ska protest-använda dom oavsett temperatur utomhus! 

Jag broderar även vidare på min tavla med Skåne-tema. Den börjar verkligen ta form och jag älskar att byta av stickorna mot nål och tråd ibland. Väldigt härligt när man kommer in i gunget och syr stygn på stygn!

Nu när sommaren nalkas med stormsteg kände jag att jag behöver sätta fart med min egenhändigt komponerade tjock-tröja i Suri Alpakka och Alpakka.
Jag stickar på i full fart och är snart själv ett grått dammoln (det luddar ju inte lite heller...) Men fint blir det och här har ni ett litet smakprov..